Anna som har bloggen Trend o Träning skrev ett så bra inlägg om hälsa idag. Ohälsosamt hälsosam? är rubriken och där skriver Anna om att man förutom att vara hälsosam också kan vara ohälsosamt hälsosam. Snodde rubriken rakt av eftersom jag tycker den sammanfattar vad det handlar om väldigt bra.
Den ohälsosamt hälsosamme verkar väldigt hälsosam i andras ögon, men skenet bedrar. Det kan vara ohälsosamt hälsosamt att nitiskt undvika fett, kolhydrater och tillsatser eller att träna hårt varje dag, vecka efter vecka utan några vilodagar eller periodisk vila.
För mig är det inte hälsosamt att jaga varenda liten kolhydrat, men jag undviker nästan alltid mjöl eftersom magen inte mår bra av det. Mjölmat är heller ingenting jag saknar och jag har anpassat mig till ett liv utan pasta och bröd. Jag äter ibland smörgåsgurka (som legat i sockerlag) till köttet, äter färdiga köttbullar ibland (såklart med så hög kötthalt som möjligt), smaksatt kesella och ibland sockrad ketchup. Jag får ibland kommentarer som påpekar detta, att det är socker i det och det. Lite socker dör ingen av. Att kunna äta detta förhöjer min livskvalité och bidrar inte till ohälsa tycker jag.
Jag tillåter mig själv att äta socker vid speciella tillfällen, då jag känner att det skulle förhöja en upplevelse. Som när jag var i London nu senast. Jag åt en del socker, under kontrollerade former. Det är ingenting jag dör av, och det är frosseriet när jag är stressad eller deppig som inte är hälsosamt. Men ju bättre jag äter generellt desto mer sällan kommer de här frosseriattackerna.
Jag märker ganska snabbt om jag äter något som kroppen inte mår bra av. Min mage säger till direkt.
Skulle jag äta mjölmat som alla andra under en längre period är jag ganska säker på att huvudvärken skulle komma tillbaka och att jag skulle ha fler sjukdagar. Det var nämligen så jag levde fram till för ca 4 år sedan, och då hade jag mina säsongsförkylningar som alla andra, jag led av huvudvärk, magkatarr och sura uppstötningar. Jag är väldigt sällan sjuk numera och känner mig aldrig hängig eller att jag inte orkar. Huvudvärk minns jag inte när jag hade senast.
Jag tränar mer än någonsin tidigare men tror ändå på periodisk vila och att man bör ha åtminstone en vilodag i veckan. Jag kan inte köra på vecka ut och vecka in i samma tempo. Jag tror man måste ta det lugnt periodvis (ett par veckor upp till en månad) om man tränar hårt och följer ett träningsschema. Kroppen måste få tillfälle att tillgodogöra sig träningen annars blir man lätt övertränad och sjuk.
Hur ser du på detta?
Jag blir _lite_ provocerad av rubriken, antagligen för att jag känner mig hotad eller träffad. Jag kan lätt bli lite manisk med vissa saker och är absolut ohälsosamt hälsosam i perioder, nu är jag också lat så jag orkar inte hålla på för mycket heller och i och med att min självkänsla ökar gör jag saker för min egen skull istället för andras. De leder till att jag blir mer hälsosamt hälsosam, chillar lite och äter och tränar bara för min egen skull. En "ohälsosam" sak är att jag strävar efter en kropp som är extrem, inget underhudsfett och stenhårda muskler. Jag anser att det är de maximalt hälsosamma sålänge man mår bra samtidigt, men ibland tippar jag över och blir lite "besatt." Ja, nu blir det en roman här men jag håller med de du skriver, man måste hitta sin egen balans och inte gå till överdrift. Jag blir bättre och bättre på de, men min personlighet är sådan att jag går in i grejer till 1000% och allting annat försvinner. Nu har jag ju mitt muskelbyggarprojekt där jag vill öka 4kg i vikt, de känns bra och rätt just nu. Man känner nog själv när saker börjar gå till överdrift och ens hälsosamma levern stressar en...då är det dags att backa :)
SvaraRaderaPrecis så tycker jag med! Man måste hitta vad man själv mår bra i. En livsstil som går att följa och leva med.
SvaraRaderaJag tror jag har hittat min!
Lycka till på lördag!
Jag håller med!
SvaraRaderaEtt sätt för mig att skilja på sann hälsa och den extrema "hälsan" är att lära mig skilja på motivationen bakom. Väljer jag min hälsosamma vana för att jag vill, för att det är ett uttryck för mina behov, tankar och känslor eller är jag motiverad av yttre orsaker och rädsla?
Utåt sett är skillnad liten men oj vilken skillnad det gör på insidan när man springer för att man sprudlar av glädje jämfört med ett löppass i rädsla att annars inte ha en tillräckligt trimmad kropp.
Givetvis drivs vi av både yttre och inre motivation men det som sker när man utvecklar en besatthet vid hälsa är nog ofta att den inre motivationen som uttrycker inre känslor står tillbaka i alltför hög grad. Finns mycket att säga om detta märker jag men jag slutar här :)
Tack för en inspirerande blogg som utstrålar en balanserad hälsa!