Måttband eller spegeln?

Jag måste medge att jag är usel på att mäta mig. Det är svårt att mäta sig på samma ställe varje gång tycker jag, så det kan skilja sig från gång till gång. Till exempel vet jag att magomfånget minskat rejält för jag får på mig gamla byxor, och det hänger inte något magfett över byxlinningen. Den ser inte så stor ut nu helt enkelt. Men ändå har det inte hänt något enligt måttbandet. Jag är usel på att mäta.

Det är lättare att se skillnad i spegeln, på kläder och på foton. Idag känner mig mig inte längre överviktig. Det är små skillnader i kroppen som gör det. Jag ser inte längre ut som ett S när jag tittar mig i profil i spegeln. Ni vet, mage som putar ut fram och rumpa som putar ut bak. Mina lår har krympt med hela 3 cm! Fettet under hakan börjar försvinna och jag har fått mer definierad hak- och käklinje. De här skillnaderna är ganska svåra att få med på bild, man ser de själv och vänner omkring sig. Jag får nog vänta ett par kilon till innan jag lägger upp några bilder.

Jag känner ett litet lyckorus inuti mig! Den stora stenen som är så svår att rugga på har jag äntligen fått i rullning och jag är inne på 5:e veckan utan socker eller andra kolhydrater.

Jag känner mig grym!